Hur fungerar arvsrätten i Sverige?

Kommentera

Arvsrätt är något som man i Sverige tillämpar för att underlätta vid uppdelningen av kvarlåtenskapen efter en avliden. Arvsrätt är alltså en given ordning där man delar upp vilka personer som har rätt att ärva – men här ska man veta att denna arvsrätt kan påverkas av ett skrivet testamente.  Utan ett sådant så finns utgångspunkterna i vår arvsrätt reglerad i en lag som kallas Ärvdabalken. Med utgångspunkterna menar vi alltså den följdordning som finns i vår arvsrätt och här kommer en kortfattad beskrivning hur denna ser ut så vi får en bättre bild av det hela.

Vi börjar här med den avlidne – en äldre, gift man med två stycken barn där både fru och barn är kvar i livet. Så långt allt klart. Denne äldre man har dock även ett barn vid sidan av sitt äktenskap – ett litet snedsteg som alltså resulterade i en födsel. Denne utomäktenskaplige son kallas här för särkullbarn enlig vår arvsrätt och barnen kallas bröstarvingar.

Mannen har även två stycken syskon som lever och är intresserade av en del av sin avlidne brors kvarlåtenskap. Hur fungerar då arvsrätt i detta exempel? Ja, här kan vi börja med barnen – både de som är mellan mannen i fråga och hans fru samt det lilla snedsteget vi här kallar särkullsbarnet – här kommer den stora delen av kvarlåtenskapen nämligen att delas enligt vår arvsrätt. I det här fallet räknas barnen som lika och skillnaden kommer att ligga i att särkullsbarnet har rätt att hämta ut sin del utan att vänta in något som kallas efter efterarv.

Bröstarvingarna har rätt till hälften av den avlidnes tillgångar medan hustrun även hon har rätt till sin del – men hon kommer här att få vänta in detta efterarv. Mannens syskon får dock vänta då deras utgångspunkt i Ärvdalagen enligt arvsrätt står ganska långt ner på listan. De kan alltså i det här fallet inte räkna med att ärva något större – rent materiellt eller pengamässigt - efter sin avlidne bror.

Givet då naturligtvis att det inte finns något skrivet testamente förstår – det kan nämligen ändra ordningen för hur vår arvsrätt ser ut.

Hur påverkar ett skrivet testamente vår arvsrätt?

I just det här specifika exemplet skulle dock allt komma att kastas omkull om den avlidne mannen skrivit ett testamente. Ett skrivet testamente är nämligen något som i allra högsta drag påverkar vår arvsrätt och här kan vi ge ett litet exempel från hur ovan nämnda exempel skulle kunna påverkas av just detta. Vi säger här att den avlidne mannen – i slutet av sina dagar i livet – skrev ner sina personliga önskemål om hur hans kvarlåtenskap skulle fördelas. Ett – ur alla hänseenden – ganska elakt testamente. Mannen i fråga stryker nämligen sina barn ur testamentet och väljer istället att skänka sin kvarlåtenskap till en forskargrupp inom cancermedicin. Ett gott syfte och hedervärt av honom, naturligtvis – dock inte för barnen i fråga, de så kallade bröstarvingarna.

Här säger alltså vår arvsrätt att de båda har rätt till hälften av kvarlåtenskapen medan testamentet säger att de inte ska ha någonting och hur löser man då en sådan situation? Ja, här kommer ändå vår arvsätt att påverka och ge barnen i fråga rätt – bröstarvingarna har rätt till hälften och de är den andra hälften som istället kommer att skänkas till denna forskning inom cancer. I detta fall kan alltså arvsrätt ändå stå över ett skrivet testamente.

Arvsrätt i ett samboförhållande

Vid ett läge är det dock väldigt viktigt att man skriver ett testamente och detta gäller för de par som lever i ett samboförhållande. Här har vi i Sverige nämligen lite problem med vår arvssrätt och vi kan ge otaliga exempel på hur detta blivit ganska orättvist – sett ur ett rent känslomässigt perspektiv. Det är nämligen så att man som sambo – enligt vår arvsrätt – inte har rätt till att ärva mer än de saker man kan bevisa att man köpt gemensamt.

Vår arvsrätt gör ingen skillnad på om du och din avlidne partner spenderat halva ert liv tillsammans – så länge ett äktenskapsbevis finns så är man som sambo ganska hjälplös då kvarlåtenskapen ska fördelas efter sin partner. Här kan det alltså hjälpa att man skriver ett testamente där man inkluderar sin sambo och då gäller detta över arvsrätt – det går alltså att kringgå detta dilemma, även om det naturligtvis blir en känslomässig prövning. Det är ju onekligen ingen lätt sak att sätta sig tillsammans med sin sambo och skriva ett testamente, eller hur?

Tyvärr är detta något som måste göras så länge vår arvsrätt ser ut som den gör. Den kan alltså vara ganska fyrkantig och inte ta hänsyn till känslor och annat som man gör i andra fall. Arvsrätt påverkas liksom inte av sådana detaljer utan regleras helt av lagen om Ärvdarätten.

Arvsrätt finns för att förenkla

Här ska man dock också veta att de positiva aspekterna av vår arvsrätt vida överskrider de negativa. Arvsrätt finns för att göra det så enkelt som möjligt att dela upp kvarlåtenskapen efter en avliden person och det är bara det att de negativa fallen ofta får mer uppmärksamhet i pressen. Här kan man direkt peka på ett känt fall från senare år där författaren Stieg Larsson och hans arv fortfarande är något som diskuteras både i media och mellan de berörda parterna.

Stieg Larsson levde nämligen med sin sambo och vid hans död så blev istället hans bror och far – enligt vår arvsrätt – de som skulle förvalta hans kvarlåtenskap. En ansenlig summa, skulle det visa sig, då Stiegs böcker började sälja som smör efter hans bortgång. Hans sambo hade då inga rättigheter till detta då inget skrivet testamente fanns och således fick hans bror och hans far ta hand om detta arv. Det här är alltså typexemplet på hur steril vår arvsrätt kan te sig – men vi menar här att fallen där den underlättat – av naturliga skäl – inte fått lika stor uppmärksamhet.

Fungerar en fördelning av arv helt utan friktion – ja, då har vår arvsrätt fungerat. Det är lätt att glömma.